chiara-160x122.jpg

Ord att leva
september 2018

“Ta ödmjukt vara på ordet som är nerlagt i er och som förmår rädda ert liv”

(Jak 1:21)

Läs mer...

”Frihet, jämlikhet… men vart tog broderskapet vägen?”

Chiara Lubich tal till parlamentsledamöter i London 2004. Har följer ett utdrag.

 

”Begreppen ’Frihet, Jämlikhet och Broderskap’ innehåller en djup insikt och kan ses som en sammanfattning av den moderna tidens politiska program. Vi har därför anledning att fundera över hur långt vi har kommit mot att förverkliga målet. Franska revolutionen proklamerade visserligen de tre principerna, men tankarna hade redan tidigare börjat sin mödosamma resa genom seklerna.

- - -

Begreppen frihet och jämlikhet har påverkat folkens politiska historia, de uttrycker civilisation-ens frukter och förtydligar villkoren för den framväxande förståelsen av människans värdighet. Frihet och jämlikhet har blivit juridiska grundprinciper och används dagligen som sanna politiska storheter. Men frihet kan förvandlas till den starkes privilegium, och historien bekräftar att jämlikhet kan bli likriktande kollektivism.

- - -

Hur når vi sann frihet och jämlikhet? Hur får vi våra länder och hela mänskligheten att röra sig mot sitt sanna mål? Vi tror att nyckeln ligger i det universella broderskapet, som måste få sin rätta plats vid sidan av de grundläggande politiska värdena. Endast tillsammans kan de tre principerna leda till en politik som ger svar på dagens frågor.

Sällan tidigare har vår planet varit så märkt av misstro, fruktan och till och med terror. Terr-orismen är ett minst lika allvarligt fenomen som alla de krig som ännu plågar vår planet! Or-sakerna är många, men man kan inte förneka att en av de allvarligaste orsakerna är den ekonomiska och sociala obalansen mellan rikare och fattigare länder. Det är en obalans som skapar förbittring, fiendskap och hämndbegär, och som ger fundamentalismen en gynnsam grogrund. Om nu detta ligger bakom terrorismen, är krig inget sätt att få den att försvinna och tystna. Man måste söka dialogens, politikens och diplomatins vägar, men det räcker inte. Solidariteten mellan alla, och en mer jämlik fördelning av tillgångarna, måste lockas fram. Även i väst är modellen för ekonomisk utveckling i kris, en kris som kräver mer än begränsade justeringar, snarare ett globalt nytänkande om dagens recession ska kunna brytas.

- - -

En annan central fråga är hur vi kan värna och ta till vara den rikedom som består av olika etniska, religiösa och kulturella tillhörigheter, trots de irreversibla globaliseringsprocesser som pågår.

Dessa exempel på några av dagens stora utmaningar, fordrar med nödvändighet visionen och förverkligandet av broderskapet, och med tanke på att problemen är globala krävs ett universellt syskonskap.

Visionen om det universella syskonskapet finner vi hos många stora tänkare. Mahatma Gandhi sa t ex: ”Den gyllene regeln är att vara vänner till världen och se hela den mänskliga familjen som en.” - - -Men den som främst lyfte fram syskonskapet som en värdefull gåva till mänskligheten var Jesus, som bad: ”Att de alla skall bli ett.” (Joh 17:21). Han visade oss att Gud är Fadern, som gjorde oss alla till syskon och rev murarna som skiljer ”lika” från”olika”, vänner från ovänner. Vi ser alltså syskonskapet som en idé att föra fram, som idealet för idag.

- - -

Men finns det tecken på syskonskap i världen idag? Man kan nog konstatera att historien är en långsam men ohejdbar vandring mot det universella syskonskapet. Vi rör oss i rätt riktning men vi måste kunna tolka det som sker. Världens strävan mot enhet har aldrig varit så levande och märkbar som idag. Ett tecken är unioner av stater som förenas och processer av en ekonomisk och politisk integration. Man kan nämna det som sker i Europa, internationella organisationers roll … och framväxten av alltmer utbredda och fruktbara dialoger mellan människor från olika kristna trossamfund, olika religiös tro och utan religiös övertygelser, samt tillkomsten av nya sociala, kulturella och religiösa rörelser vilka främjar internationella relationer.

- - -

För att ge världen ett syskonskap som skapar andlig enhet, något som garanterar politisk och ekonomisk, social och kulturell enhet, saknar vi inte verktyg, men vi måste upptäcka dem.

- - -

Focolarerörelsen har ända sedan starten uppmärksammat alla delar av samhällslivet. Det inkluderar även den politiska arenan, och 1996 bildades den s.k. ”Politiska rörelsen för enhet” i Italien, numera aktiv i hela världen. Jag har vid ett flertal tillfällen presenterat dess utveckling, till exempel i olika parlament i Europa, i Strasbourg, i Europeiska centret i Madrid och i FN.

Som Focolarerörelsens politiska uttryck har Politiska rörelsen för enhet målet att hjälpa politiskt engagerade personer och grupper att återupptäcka människans djupa och eviga värden, att låta syskonskapet bli grunden för livet och det politiska arbetet. Så blir det politiska handlandet en väg från den mellanmänskliga kärleken till en ännu större kärlek, kärleken till polis, staden. En kärlek som når den politiska dimensionen förlorar inte sina kännetecken. Den involverar hela människan, med intelligens och vilja att nå alla, intuition och fantasi att ta det första steget. Den sätter sig in i den andres situation, med förmågan att kunna ge sig själv utan egenintresse och att öppna nya vägar också där mänskliga begränsningar och brister skapar återvändsgränder.

- - -

Vi talar inte om ett nytt parti och vill inte göra misstaget att blanda ihop religion och politik. Det vi föreslår och vittnar om är en livsstil som tillåter politiken att på bästa sätt nå sitt mål, dvs. det gemensamma bästa för hela samhällskroppen. Syskonskapet kan få projekt och aktioner att bära frukt i den komplexa politiska, ekonomiska, kulturella och sociala väven i världen. Syskonskapet öppnar dörrar för de folk som ännu är isolerade från den världsvida gemenskapen. Syskonskapet visar hur motsättningar kan lösas på fredlig väg så att krig kan förpassas till historieböckerna. Där syskonskapet förverkligas finns drömmen och hoppet om ett mer omfattande utbyte mellan rika och fattiga länder.

Martin Luther King drömde om syskonskap som ”dagordningen för affärsmannen och lösenordet för statsmannen.”

Chiara Lubich

Copyright © 2015 Focolarerörelsen i Sverige - All Rights Reserved.