chiara-160x122.jpg

Ord att leva
december 2018

”Gläd er alltid i Herren”   

(Fil 4:4)

Läs mer...

Arkiv Ord att leva

Ord att leva - september 2018

“Ta ödmjukt vara på ordet som är nerlagt i er och som förmår rädda ert liv” (Jak 1:21)

Denna månads ord kommer från en text som vi förknippar med Jakob, en betydelsefull person i kyrkan i Jerusalem. Han uppmanar den kristne till samstämmighet mellan tro och handling. I den första delen av brevet understryks ett väsentligt villkor: att befria sig från all ondska för att ta emot Guds ord och låta sig vägledas av det på resan mot det fullständiga förverkligandet av den kristna kallelsen. Guds ord har en inneboende styrka: det är ett skapande ord, det frambringar frukter av godhet hos den enskilde och i samhället. Det bygger relationer av kärlek mellan oss och Gud, och oss människor emellan. Ordet, säger Jakob, är redan nerlagt i oss.

 

“Ta ödmjukt vara på ordet som är nerlagt i er och som förmår rädda ert liv” (Jak 1:21)

 

Hur kan det vara så? Förvisso genom att Gud, allt sedan skapelsen, tydligt har uttalat: människan är hans "avbild". Varje mänsklig varelse är i själva verket Guds "du", kallad att finnas till för att dela hans liv av kärlek och gemenskap. Men för oss kristna är det dopets sakrament som införlivar oss i Kristus, Guds ord som gjort sitt inträde i mänsklighetens historia. Därför har han i varje person lagt ner sitt ords frö, som kallar oss till att göra det goda, det rätta, kallar oss till självutgivande och gemenskap. Emottaget och odlat med kärlek i vår egen "jord" har detta frö förmåga att frambringa liv och frukter.

 

“Ta ödmjukt vara på ordet som är nerlagt i er och som förmår rädda ert liv” (Jak 1:21)

 

Ett tydligt ställe där Gud talar till oss är Bibeln, som för de kristna har sin höjdpunkt i evangelierna. Det är nödvändigt att ta vara på hans ord genom att läsa Skriften med kärlek, och genom att leva ordet kan vi se frukterna av det.

 

Vi kan även lyssna till Gud i djupet av vårt hjärta, där vi ofta upplever en strid ström av många ”röster” och ”ord”: Reklamfraser, förslag på vad vi ska välja och hur vi ska leva, men också bekymmer och rädslor… Men, hur kan vi känna igen Guds ord och ge det plats för att låta det leva i oss?

Vi behöver avväpna vårt hjärta och “ge efter” i mötet med Guds uppmaning, för att obehindrade och orädda kunna lyssna till hans röst som ofta är den stillsammaste och mest diskreta av alla röster.

Denna röst ber oss att gå ut ur oss själva och att satsa på dialogens vägar, dialog med honom och med andra, och den inbjuder oss att samarbeta för att skapa en bättre mänsklighet, där vi alla känner oss alltmer som syskon.

“Ta ödmjukt vara på ordet som är nerlagt i er och som förmår rädda ert liv” (Jak 1:21)

Guds ord kan verkligen förändra vår vardag till ett vittnesbörd om befrielse från det mörker som finns i våra personliga liv och i samhället. Vi behöver dock personligen och medvetet bejaka Ordet, trots vår ofullkomlighet och bräcklighet. Vi är ständigt på vandring.

Våra känslor och våra tankar kommer alltmer att efterlikna Jesu egna. Tron och hoppet till Guds kärlek kommer att stärkas inom oss, medan våra ögon och våra armar öppnas upp för våra syskons behov.

Chiara Lubich föreslog 1992: ”I Jesus såg vi en djup enhet mellan kärleken som han hade till den himmelske fadern och kärleken till medmänniskorna. Det fanns en stark samstämmighet mellan hans liv och hans ord. Det fascinerade och var tilldragande för alla. Så borde även vi vara. Vi borde ta emot Jesu ord med ett barns enkelhet och omsätta dem i handling i deras renhet och lyster, i deras styrka och radikalitet. Så kan vi bli sådana lärjungar som han vill att vi ska vara, dvs lärjungar som är lika mästaren, bärare av Jesu närvaro spridd över världen. Kan vi tänka oss ett större och vackrare äventyr?”[1]

 

Letizia Magri

 

 



[1] Lubich, Chiara. 1992. Come il Maestro [Som Mästaren]. Città Nuova 36 (4): 33  

Copyright © 2015 Focolarerörelsen i Sverige - All Rights Reserved.