chiara-160x122.jpg

Ord att leva
augusti 2019

”Ty, där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara” 

(Luk. 12:34) 

Läs mer...

Arkiv Ord att leva

Ord att leva - december 2018

”Gläd er alltid i Herren” (Fil 4:4)

Aposteln Paulus skriver till församlingen i staden Filippi, medan han själv är föremål för en förföljelse som försätter honom i stora svårigheter. Ändå råder han dessa sina kära vänner, ja han nästan befaller dem, att "alltid glädja sig". Men kan man ge en sådan befallning? När vi ser oss omkring finner vi inte många orsaker till lugn, och än färre till glädje!

Inför livets bekymmer, samhällets orättvisor och spänningarna mellan folk, är det redan stort att inte bli avskräckta, nedtyngda eller instängda i oss själva. Ändå inbjuder Paulus även oss:

 

”Gläd er alltid i Herren” (Fil 4:4)

Vad är hans hemlighet?

”Det finns en anledning till att vi, trots alla svårigheter, alltid bör vara glada. Det är det kristna livet som när det tas på allvar leder till detta. Genom det lever Jesus i sin fullhet i oss och tillsammans med honom kan vi inte annat än att vara glada. Han är källan till den sanna glädjen, eftersom han ger mening åt vårt liv. Han leder oss med sitt ljus, befriar oss från all rädsla både vad gäller det förflutna och det som fortfarande väntar oss och han ger oss styrkan att övervinna alla svårigheter, frestelser och prövningar som vi kan möta.”[1]

De kristnas glädje är inte en enkel optimism, eller tryggheten i det materiella välbefinnandet, eller glädjen hos dem som är unga och i god hälsa. Den är snarare resultatet av ett personligt möte med Gud i hjärtats djup.

”Gläd er alltid i Herren” (Fil 4:4)

Ur denna glädje, säger Paulus, kommer förmågan att ta emot andra på ett hjärtligt sätt, och öppenheten att ha tid att ägna sig åt människorna runt omkring oss.[2] Vid ett annat tillfälle nämner Paulus med eftertryck ett ord av Jesus: "Det finns mer glädje i att ge än i att få".[3]

Genom att vara i Jesu sällskap får vi frid i vårt hjärta, vilket kan inverka positivt på människorna runt omkring oss, med sin ’obeväpnade’ styrka.

Trots krigets faror och obehagligheter, samlades nyligen en stor grupp med ungdomar i Syrien, för att utbyta erfarenheter av det utlevda bibelordet, och få uppleva glädjen i den ömsesidiga kärleken. Därifrån återvände de sedan som övertygade vittnen om att broderskap är möjligt.

Så här skriver en av deltagarna: "Den ena berättelsen om brinnande smärta, hopp och hjältemodig tro på Guds kärlek avlöser den andra. Vissa har förlorat allt och sett sina nära och kära dö. Dessa unga människor har ett starkt engagemang för att skapa liv runt omkring dem. De organiserar välgörenhetsaktioner som involverar tusentals människor och i centrum av en by återuppbygger de en skola och en park, som aldrig blivit färdigbyggda på grund av kriget. De erbjuder stöd till dussintals flyktingfamiljer. Chiara Lubichs ord dyker upp igen i mitt hjärta: ’Den kristnes glädje är som en solstråle som skiner genom en tår, en ros som spirar från blodfläckad jord. Den är kärlekens innersta väsen som utvunnits ur smärtan. Det är därför den har kraften att ge en glimt av paradiset.’[4] I våra bröder och systrar i Syrien finner vi samma styrka som hos de första kristna. Mitt i detta fruktansvärda krig vittnar de om tilliten och hoppet på Gud som är kärlek. Deras vittnesbörd blir en hjälp för deras vänner att ha samma tillit och hopp. Tack till Syrien för denna lektion av utlevd kristendom!”

 

 

                                                                                 Letizia Magri

 



[1] Lubich, Chiara. 1987. Invito alla gioia [Inbjudan till fred]. Città Nuova 31 (22): 11

[2] Jfr Fil 4:5

[3] Jfr Apg 20:35 (Bibel 2000: ”Det är saligare att ge än att få”)

[4] Lubich, Chiara. 12 april 1984. La gioia [Glädjen]. Föreläsning under Ungdomsjubilèet.

 

Copyright © 2015 Focolarerörelsen i Sverige - All Rights Reserved.