chiara-160x122.jpg

Ord att leva
Novembre 2017

“Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare."
(Mat 23:11)

Läs mer...


Enad Värld

Arkiv Ord att leva

Ord att leva, juni 2014.

”Jag är med er alla dagar till tidens slut.” (Matt 28:20)

Evangelisten Matteus inleder sitt evangelium med att påminna om att Jesus, vars historia han ska berätta, är Immanuel1, Gud-med-oss. Han avslutar sitt evangelium med de ovan citerade orden, där Jesus lovar att han alltid kommer att vara hos oss, även efter hans uppstigande till himlen. Han kommer att vara Gud-med-oss ända till tidens slut.
Jesus riktar dessa ord till lärjungarna efter att ha anförtrott dem uppgiften att gå ut överallt i världen och förkunna hans budskap. Han var väl medveten om att han skickade ut dem som får bland vargar, och att de skulle möta motgångar och förföljelse2. Därför ville han inte lämna dem ensamma i deras uppdrag. Så just när det är dags för honom att ge sig iväg, då lovar han att stanna! Deras ögon kommer inte längre att se honom, de kommer inte längre att höra hans röst, inte längre kunna röra vid honom, men han kommer att vara närvarande mitt ibland dem som tidigare, till och med mer än tidigare. Om hans närvaro fram till dess varit begränsad till en viss plats – i Kafarnaum, på sjön, på berget, eller i Jerusalem – kommer han hädanefter att vara överallt där hans lärjungar är.
Jesus hade även alla oss i åtanke, med våra liv som ofta består av en komplex vardag. Eftersom han är Kärleken inkarnerad, tänkte han nog: jag skulle vilja vara hos människorna alltid, dela alla deras bekymmer, ge dem råd, gå omkring tillsammans med dem, komma in i deras hem, uppliva deras glädje med min närvaro.
Därför ville han bli kvar hos oss och låta oss känna hans närhet, hans styrka, hans kärlek.

Lukasevangeliet berättar att lärjungarna, efter att ha sett honom föras upp till himlen, återvände till Jerusalem med stor glädje3. Hur kunde det komma sig? Jo, de hade upplevt verkligheten i dessa hans ord. Även vi kommer att fyllas av glädje, om vi verkligen tror på Jesu löfte:

”Jag är med er alla dagar till tidens slut.”

Dessa ord, de sista som Jesus säger till sina lärjungar, markerar slutet på hans jordiska liv och samtidigt början av Kyrkans liv, där han finns närvarande på flera sätt: i Eukaristin, i sitt Ord, i biskoparna och prästerna, i de fattiga, de små, de som lever i utanförskap... i varje medmänniska.

Vi brukar gärna betona en särskild Jesu närvaro, den som han själv visat oss i Matteusevangeliet: "Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem."4 Genom denna närvaro önskar han vara med oss överallt.
Om vi lever det han uppmanar oss till, särskilt hans nya bud, kan vi uppleva denna närvaro även utanför kyrkobyggnaderna – bland människorna, där de bor, var som helst.
Det som begärs av oss är den kärlek som är ömsesidig, som är tjänande, som visar förståelse, som tar del av våra medmänniskors smärtor, deras oros- och glädjeämnen; den kärlek som överskyler allt, som förlåter allt, och som är kännetecknande för kristendomen.

Låt oss leva på detta vis, så att alla kan få möjligheten att möta honom redan här på jorden.

Chiara Lubich (2002)

1. jfr Matt 1:23
2. jfr Matt 10:16-22
3. jfr Luk 24:52
4. jfr Matt 18:20

Copyright © 2015 Focolarerörelsen i Sverige - All Rights Reserved.