chiara-160x122.jpg

Ord att leva
Novembre 2017

“Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare."
(Mat 23:11)

Läs mer...


Enad Värld

Arkiv Ord att leva

Ord att leva Juni 2015

“Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs” (Luk 10:41-42).

Hur kärleksfullt upprepas inte namnet: Marta, Marta. Huset i Betania, i närheten av Jerusalem, är en plats där Jesus brukar stanna till för att vila upp sig med sina lärjungar. Därute, i staden, måste han diskutera, bli motsagd och avvisad, men här det lugnt och välkomnande.

Marta är driftig och aktiv. Det kommer att visa sig även vid broderns död, då hon inleder ett längre samtal med Jesus under vilket hon frågar ut honom energiskt. Hon är en stark kvinna som uppvisar stor tro. På frågan: “Tror du att jag är uppståndelsen och livet?” svarar hon utan att tveka: “Ja, Herre, jag tror” (jfr Joh 11:25-27).

Även nu har hon fullt upp med att förbereda ett välkomnande värdigt Mästaren och hans lärjungar. Hon är ju värdinnan (själva namnet Marta betyder just ”husfru”) och känner därför ansvar. Hon håller förmodligen på att förbereda middagen för den viktige gästen. Systern Maria har lämnat henne ensam åt sina sysslor. Tvärt emot de österländska sedvanorna sitter hon, istället för att vara ute i köket, vid Jesu fötter tillsammans med männen, precis som en mönsterlärjunge. Därav Martas något syrliga reaktion: «Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till» (Luk 10:40). Och här kommer Jesus kärleksfulla och samtidigt bestämda svar:

“Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs”

Jan Vermeer – Kristus i Martas och Marias hus (1655)Var Jesus missnöjd med Martas företagsamma och generösa tjänst? Uppskattade han inte hennes konkreta välkomnande och skulle han inte gärna ha smakat av maten som hon lagade åt honom? Strax efter denna episod kommer han att i liknelser berömma administratörer, företagare och arbetstagare kapabla att förvalta begåvningar och förränta materiella tillgångar (jfr Luk 12:42 och 19:12-26). Han till och med berömmer deras list (jfr Luk 16:1-8). Därför kunde han inte annat än glädjas över en så initiativrik kvinna, kapabel till ett sådant konkret och rikligt mottagande.

Vad han däremot förebrår henne, är att hon stressar och bekymrar sig i sitt arbete. Hon är orolig, hon «tänkte på allt hon hade att ordna med» (Luk 10:40), hon har förlorat sitt lugn. Det är inte längre hon som styr arbetet, utan snarare arbetet som tagit överhanden och tyranniserar henne. Hon är inte längre fri, hon har blivit slav under sin syssla.

Händer det inte även oss ibland att vi förlorar oss i tusen saker som ska göras? Vi attraheras och distraheras av internet, av chatt, av onödiga sms. Även när det är seriösa åtaganden som engagerar oss, kan dessa få oss att glömma att vara uppmärksamma mot de andra och att lyssna på människorna runt omkring oss. Faran ligger framförallt i att vi inte längre ser det egentliga syftet med vårt arbete. Jobbet och andra sysslor blir självändamål.

Eller så blir vi oroade och bekymrade inför situationer gällande familj, ekonomi, karriär, utbildning, vår eller våra barns framtid, så att vi till och med glömmer Jesu ord: «Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? Allt sådant jagar hedningarna efter; men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta» (Matt 6:31-32). Också vi förtjänar Jesu förebråelse:

“Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs”

Att göra allt det vi ska göra utan stress och oro, och låta oss styras endast av kärleken – då kan Jesus leva i oss.Vad är det enda som behövs? Att lyssna till och att leva Jesu ord. Före dessa – och före honom själv som talar – får absolut inget annat komma. Det sanna sättet att ta emot Herren, få honom att känna sig hemmastadd, är att välkomna allt som han säger till oss. Precis som Maria gjorde, som glömde allt, satte sig vid hans fötter och missade inte ett enda av hans ord. Vi kommer inte att drivas av viljan att visa upp oss eller att vara främst, utan att behaga honom, tjäna honom och hans rike.

Också vi är liksom Marta kallade att "göra mycket" för de andras bästa. Jesus har lärt oss att Fadern gläder sig åt att vi bär "rik frukt" (jfr Joh 15:8) och att vi till och med ska utföra ännu större gärningar än han (jfr Joh 14:12). Han förväntar sig alltså vårt engagemang och hängivenhet i det arbete som anförtrotts oss, uppfinningsrikedom, djärvhet, driftighet. Fast utan stress och oro, med friden som kommer utav vetskapen att vi utför Guds vilja.

Det enda som alltså räknas är att bli Jesu lärjungar, låta honom leva i oss, vara lyhörda för hans förslag, hans finstämda röst som vägleder oss stund för stund. På detta vis är det han som leder oss i allt vi gör.

Vi kommer inte att vara ouppmärksamma och ofokuserade i "allt vi har att ordna med", därför att om vi följer Jesu ord styrs vi endast av kärleken. I alla våra sysslor kommer vi alltid att göra en enda sak: älska.

Fabio Ciardi

Copyright © 2015 Focolarerörelsen i Sverige - All Rights Reserved.