chiara-160x122.jpg

Ord att leva
Novembre 2017

“Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare."
(Mat 23:11)

Läs mer...


Enad Värld

Arkiv Ord att leva

Ord att leva Juli 2015

Var inte oroliga, jag har besegrat världen (Joh 16:33)

Med dessa ord avslutas de avskedstal som Jesus höll för sina apostlar under den sista måltiden, innan han skulle överlämnas till dem som skulle se till att döda honom. Det blev en intensiv dialog, där han avslöjade den djupaste verkligheten om sitt förhållande med Fadern, samt meningen med det uppdrag han anförtrott honom.

Jesus ska snart lämna jorden för att återvända till Fadern, medan lärjungarna stannar kvar i världen för att fortsätta hans verk. Liksom han, kommer även de att bli hatade, förföljda och t.o.m. dödade (jfr 15:18-20; 16:2). Deras uppdrag kommer, liksom hans, att bli svårt. Han vet mycket väl vad det är för svårigheter och prövningar som väntar hans vänner: strax innan hade han sagt «i världen får ni lida» (16:33)

Jesus vänder sig till apostlarna som samlats runt honom vid denna sista måltid, men han ser alla generationer av lärjungar som kommer att följa honom under århundradena framför sig, även oss.

Det är verkligen sant. Även bland de glädjeämnen som kantar vår livsväg, undgår vi inte “prövningar”: ovisshet inför framtiden, osäkra jobb, fattigdom och sjukdomar, vedermödor till följd av naturkatastrofer och krig, våld på hemmafronten och mellan nationer. Sedan har vi vedermödorna som är förknippade med att vara kristen: den dagliga kampen för att behålla vår trohet till evangeliet, känslan av vanmakt inför ett samhälle som tycks vara likgiltigt inför Guds budskap, hån, förakt, om inte öppen förföljelse av dem som inte förstår eller är motståndare till Kyrkan.

Jesus känner till dessa lidanden i och med att han själv upplevt dem, men säger:

Var inte oroliga, jag har besegrat världen

Detta bestämda och övertygande påstående, verkar vara en motsägelse. Hur kan Jesus hävda att han besegrat världen när han strax därpå kommer att fängslas, gisslas, dömas, dödas på det grymmaste och skamligaste sättet? Snarare än att segra tycks han ha blivit förrådd, ratad, tillintetgjord, och därför lidit ett rungande nederlag.

Så vad i består hans seger? Säkerligen i uppståndelsen: döden kan inte hålla honom kvar i sin ägo. Hans seger är så pass mäktig att även vi görs delaktiga i den: den blir närvarande mitt ibland oss och tar oss med in i det fullkomliga livet, in i den nya skapelsen.

Så vad i består Kristi  seger? Säkerligen i uppståndelsen: döden kan inte hålla honom kvar i sin ägo.Men före allt annat utgjordes hans seger av själva handlingen i den största kärleken, den med vilken han gav sitt liv för oss. Här, i nederlaget, triumferar han fullständigt. Genom att tränga in i dödens alla vrår, har han befriat oss ifrån allt det som förtrycker oss och förvandlat allt negativt i oss, allt mörker och all smärta, till ett möte med honom, Gud, kärlek, fullhet.

Varje gång han tänkte på Jesu seger, verkade Paulus vara utom sig av glädje. Om han, såsom Paulus hävdade, har mött alla slags motgångar, ända fram till den största i döden och har segrat, ska även vi, med honom och genom honom övervinna varje svårighet, ja till och med «triumfera» tack vare hans kärlek: «Ty jag är viss om att varken död eller liv […], eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre» (Rom 8:38; jfr 1 Kor 15:57)

Då förstår man Jesu uppmaning att inte längre vara rädda för någonting:

Var inte oroliga, jag har besegrat världen

Detta Jesu ord som vi ska hålla levande under hela månaden, kan ingjuta förtroende och hopp i oss. Hur hårda och svåra omständigheterna än kan vara som vi befinner oss i, har vi vissheten att Jesus redan har gjort dessa till sina egna och övervunnit dem.

Ett av de sista fotona av Oscar Romero. Under tiden för den blodiga diktaturen i El Salvador predikade biskopen om kärlekens rike och valde de oskyddades plats, medveten om att detta skulle kosta honom livet. Han blev mördad 1980 när han firade gudstjänst.Även om vi saknar hans inre styrka, har vi honom själv som lever och kämpar med oss. «Om du har övervunnit världen - kan vi säga till honom när vi tyngs av svårigheter, prövningar, frestelser - kan du övervinna också denna min 'vedermöda'. Det som sker med mig, med min familj, med mina arbets-kamrater kan tyckas vara ett oöverkomligt hinder. Vi känner att vi inte klarar av det, men tillsammans med dig mitt ibland oss kommer vi att finna modet och kraften att kunna bemöta hindret och t.o.m. "triumfera”».

Det handlar inte om att ha en triumfalistisk syn på kristet liv, som om allt skulle vara lätt och redan fixat. Jesus är segerrik just i det ögonblick då han erfar lidandets, orättvisans, övergivenhetens och dödens drama. Hans seger återfinns hos den som bemöter lidandet med kärlek, hos den som tror på livet efter döden.

Kanske måste även vi, ibland, liksom Jesus och liksom martyrerna, vänta till himlen för att få se den fullständiga segern över ondskan. Ofta är man rädd för att tala om paradiset, nästan som om tanken på det vore en drog för att inte ta sig an svårigheterna på ett modigt sätt, en bedövning för att lindra lidandena, ett alibi för att inte bekämpa orättvisorna. Hoppet om himlen och tron på uppståndelsen är istället en kraftfull motivation för att möta varje motgång, för att stötta dem som utsätts för prövningar, för att tro på att det sista ordet är det som utgörs av kärleken som vinner över hatet och livet som besegrar döden.

Låt oss alltså varje gång som vi stöter på någon svårighet - personlig, närståendes eller hos andra runt om i världen som vi får kännedom om - förnya tilliten till Jesus, närvarande i oss och mitt ibland oss, han som har besegrat världen, han som gör oss delaktiga i sin egen seger och som öppnar paradiset på vid gavel, dit han farit för att förbereda en plats åt oss. På detta sätt kommer vi att finna modet för att ta oss an varje prövning. Allt kommer vi att kunna övervinna, i honom som ger oss styrka.

Fabio Ciardi

Copyright © 2015 Focolarerörelsen i Sverige - All Rights Reserved.