• 08-812 115 / 08-612 78 98
  • Denne e-postadressen er beskyttet mot programmer som samler e-postadresser. Du må aktivere javaskript for å kunne se den.

Dagens ord

Velkommen til

Focolarebevegelsen i Norge

MÅNADENS TANKE för augusti 2021

Månadens tanke, baserad på texter av Letizia Magri, startade i Uruguay inom dialogen mellan personer med olika religiösa och icke-religiösa övertygelser vars motto är att ”bygga dialog”.
Syftet med den här publikationen är att bidra och främja det universella broderskapets ideal. Månadens tanke översätts till tolv språk och distribueras till mer än 25 länder.

Att bli som barn.

Vem är störst, vem har mest makt? Vem är samhällets “vinnare”, i politiken eller i finansvärlden? Den här frågan påverkar relationer, vägleder val och avgör strategier. Det är den förhärskande logik som vi omedvetet tar till för att säkerställa positiva och verkningsfulla resultat för andra i vår närhet.

En sådan konkurrensinriktad och självtillräcklig mentalitet leder oss i motsatsställning till den svagaste i samhället, personen som inte har någon roll att försvara eller skryta med. En sådan person är helt beroende och litar naturligt på andras hjälp.

Var som ett barn. Det är ingen inbjudan till passivitet eller till att undvika ett proaktivt och ansvarsfullt beteende: det är en fri viljehandling. Vi behöver själva bli som barn och det kräver en tydlig målinriktning och medvetenhet från vår sida om vi ska kunna genomföra en sådan avgörande förändring.

Det var så Chiara Lubich förklarade barnets kännetecken. Hon sa att barnen över-lämnar sig förtroendefullt till sina föräldrar och tror på deras kärlek. Äkta människor - likt barnen - tror på kärleken och överlämnar sig till den med obegränsad tillit. Ett “barn” lär oss att lita på barmhärtighet och medkänsla, att glömma det förflutna och att börja varje ny dag i samma kreativa anda.

I Colombia mötte Vicente och hans familj pandemins utmaningar, under mycket strikta karantänsbestämmelser. Han skriver: ”När utegångsförbudet träd-de i kraft ändrades vardagen abrupt. Min fru och två äldre barn behövde förbereda sig inför några universitetsexamina; den yngste kunde inte vänja sig vid digital undervisning. Ingen hemma hade tid att ta hand om någon annan. Detta kaos höll på att explodera när jag insåg att det här var ett tillfälle att praktisera kärlek kon-kret. Jag började städa köket, förbereda och organisera måltider. Jag är inte någon erfaren kock, inte heller särskilt bra på att städa, men jag insåg att det skulle hjälpa till att minska spänningarna i vardagen. Det som började som en kärleksgärning för en dag fortsatte under flera månader. Andra familjemedlemmar började städa, rensa upp och plocka undan när de slutfört sitt arbete. Tillsammans såg vi att krea-tiv kärlek visar hur allt annat faller på plats.”