Fokolarekurs 2019

 

chiara-160x122.jpg

Ord att leva
november 2019

“Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter”

(Rom 12:15)

Läs mer...

Ord att leva - november 2019

“Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter”  (Rom 12:15)

Paulus har i texten innan visat de kristna i Rom de stora gåvor Gud ger mänskligheten i Jesus och genom den helige Ande. Nu visar han hur de kan svara på den nåd de fått, framförallt i kontakten sinsemellan och med alla. Paulus uppmanar att ta steget vidare från kärleken till trossyskonen, till den evangeliska kärleken som riktas till alla människor. För de troende har kärleken inga gränser, den kan inte begränsas till endast några. Det är intressant att det första som nämns är att dela glädjen med sina medmänniskor. Kyrkofadern Johannes Chrystostomos menar att avunden gör det mycket svårare att dela andras glädjeämnen än deras svårigheter. Att leva så kan tyckas som ett oöverstigeligt berg, en höjd som är omöjlig att komma upp på. Ändå blir det möjligt eftersom de troende bärs av Kristi kärlek, som ingen eller ingenting någonsin kan skilja oss ifrån (jfr Rom 8:35).

 

“Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter”

I en kommentar till detta bibelord skrev Chiara Lubich: ”För att älska på ett kristet sätt behöver man ’göra sig till ett’ med varje medmänniska, […] sätta sig in så djupt som möjligt i hur den andre känner sig, verkligen förstå hans eller hennes problem och behov, dela lidanden och glädjeämnen, komma närmare sin medmänniska, på sätt och vis göra sig till honom eller henne, till den andre. Detta är kristendom, Jesus blev människa, han gjorde sig till oss för att gudomliggöra oss. På så sätt kan vår nästa känna sig förstådd och tröstad.”[1]

Det är en inbjudan att “gå i den andres skor”, som ett konkret uttryck för sann kärlek. Kanske en mors kärlek är det bästa exemplet för att illustrera hur detta bibelord kan omsättas i praktiken. En mor kan dela barnets glädje när det gläds, och dess gråt när det lider, utan fördömanden och fördomar.

 

“Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter”

Det finns en hemlighet för att leva den här dimensionen av kärleken, utan att stängas in av sina egna bekymmer, sina egna intressen, sin egen värld. Hemligheten är att stärka enheten med Gud, relationen till honom som är själva kärlekens källa. Det sägs att en trädkronas storlek motsvarar omfånget av trädets rötter. Så är det också med oss. Om vi dag för dag låter vår relation med Gud växa sig djupare, kommer också längtan att växa i oss att dela glädjen och bära bördorna åt dem som finns runtomkring oss. Vårt hjärta kommer att öppnas och få allt större förmåga att härbärgera det som medmänniskan har inom sig, den medmänniska vi har vid vår sida i nuet. Kärleken till vår nästa kommer i sin tur att leda oss in allt längre i närheten till Gud.

När vi lever så kommer vi att få se en förändring i de miljöer vi vistas i, med början i våra familjer, i skolan, på arbetsplatsen och i samhället. Vi kommer med tacksamhet att få erfara att den uppriktiga och osjälviska kärleken förr eller senare besvaras och blir ömsesidig.

Detta upplevde två familjer, en kristen och en muslimsk, som hade delat både svåra och hoppfulla stunder med varandra. När Ben blev allvarligt sjuk, fanns Tatiana och Paolo vid hans fru Basmas och de två barnens sida ända till slutet. Mitt i smärtan och sorgen efter hennes man, förenade sig Basma med sina kristna vänner i bön för en annan svårt sjuk person. Med sin bönematta vänd mot Mecka, sade hon: ”Den största glädjen är att känna att man är en del av en enda kropp där var och en har de andra i hjärtat.”

 

Letizia Magri



[1]Lubich, Chiara. 30 mars 1989. L’amore reciproco: nucleo fondamentale della spiritualità dell'unità [Den ömsesidiga kärleken - kärnan i enhetens spiritualitet]. Föredrag vid möte för ortodoxa kristna, Castel Gandolfo.

Copyright © 2015 Focolarerörelsen i Sverige - All Rights Reserved.