• 08-812 115 / 08-612 78 98
  • Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Dagens lösenord

Lita på Guds och dina bröders barmhärtighet

Välkommen till

Focolarerörelsen i Sverige

Ord att leva - juli 2021

Var inte orolig, min dotter. Din tro har hjälpt dig. (Matt 9:22)

Jesus är på väg, omgiven av en folkmassa. En förtvivlad far har bett honom komma och hjälpa hans dotter som är döende. Medan han är på väg äger ett annat möte rum. En kvinna som lidit av blödningar i många år banar sig väg genom folkhopen. Hennes fysiska tillstånd är allvarligt. Det tvingar henne dessutom att begränsa sina kontakter med familjen och i samhället. Kvinnan ropar inte på Jesus, hon säger ingenting, men hon kommer bakifrån och rör vid tofsen på hans mantel. Hon har en mycket tydlig idé: ”Får jag bara röra vid hans kläder, så blir jag hjälpt." Jesus vänder sig om, tittar på henne och försäkrar: hennes tro har frälst henne. Inte bara fysisk hälsa, utan ett möte med Guds kärlek genom Jesu blick.

Var inte orolig, min dotter. Din tro har hjälpt dig.

Denna händelse öppnar upp ett oväntat perspektiv även för oss: Gud är alltid på väg mot oss, men han inväntar vårt initiativ så att vi inte missar mötet med honom. Vår trosresa är av stort värde, även om den är ojämn och präglad av misstag, bräcklighet och besvikelser. Han är det sanna Livets Herre och vill dela detta liv med oss alla, sina söner och döttrar, som i hans ögon har en värdighet som är oberoende av alla omständigheter. Därför säger Jesus i dag även till oss:

Var inte orolig, min dotter. Din tro har hjälpt dig.

Så här skrev Chiara Lubich när hon mediterade över just detta avsnitt i evangeliet:

”Genom sin tro visar människan tydligt att hon inte litar bara på sig själv, utan sätter sin lit till Honom som är starkare än henne. Jesus kallar kvinnan som han har helat ’min dotter’, för att visa att han vill ge henne inte bara en gåva för hennes fysiska liv, utan också det gudomliga livet som kan förnya henne fullständigt. Jesus utför sina under så att vi kan ta emot den frälsning han ger, förlåtelsen. Han är Faderns gåva, och när han ger sig själv till människan förvandlar han henne. ... Hur kan vi då leva detta Ord? Genom att visa Gud hela vår tillit när vi står inför allvarliga utmaningar. Det befriar oss naturligtvis inte från vårt ansvar, det är ingen ursäkt för att inte göra allt vi kan. … Men vår tro kan sättas på prov. Vi ser det tydligt hos denna kvinna som övervinner hindret i form av folkmassan som står mellan henne och Mästaren. Vi måste alltså ha tro, en tro som inte tvivlar inför svårigheter. Vi måste visa Jesus att vi har förstått den enorma gåva som han har gett oss, det gudomliga livets gåva, och vara tacksamma till honom, och ge honom vårt gensvar.”

Var inte orolig, min dotter. Din tro har hjälpt dig.

Denna visshet gör det också möjligt för oss att förmedla budskapet om frälsning genom att ömt "röra vid" dem som lider, dem som är i nöd och mörker eller känner sig vilsna.

På det sättet fick en mor från Venezuela modet att förlåta: ”Jag kände mig i desperat behov av hjälp när jag hörde Jesu ord: ’Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner’ , och ’Älska era fiender’ . Hur skulle jag kunna förlåta dem som hade dödat min son? Men ett frö hade såtts i mig, och till slut bestämde jag mig för att förlåta. Nyligen blev jag kallad till ett möte med min sons mördare, som hade blivit gripen. Det var mycket svårt, men Guds nåd grep in. Det fanns inget hat eller agg i mitt hjärta, bara ett stort medlidande, och en önskan att överlämna honom till Guds barmhärtighet.”

Letizia Magri

 

1 Chiara Lubich, Ord att leva, juli 1997
2  Jfr Matt 5:9
3 Jfr Luk 6:35