• 08-812 115 / 08-612 78 98
  • Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Dagens lösenord

Var tacksam för det du har

Välkommen till

Focolarerörelsen i Sverige

Politikens sanna väsen

I Sverige ska det snart vara val. I år verkar det vara lite svårare än vanligt för flera att välja vad man ska rösta på. Med dessa korta utdrag ur intervjuer med Chiara Lubich om politik och om politikens “borde vara”, vill vi inför valet fästa blicken på det gemensamma goda, samhället och ett samarbete för att uppnå ett sant syskonskap.

Montet 13 september 2001

(…) Enligt mig är politiken ett sätt att älska storskaligt; dvs du älskar inte bara enskilda personer, du älskar en kommun, en administration, ett land. Och ännu mer om du är i en federation... det är en kärlek i stort format; inte stort för att det är en stor kärlek, utan det är en vidare kärlek. Om du gör en lag tjänar den alla: om du gör en lag har du gjort den för alla som berörs av den. Därför är det en bred kärlek. Man bör ändra på stater utöver enskilda personer.

Innsbruck 9 november 2001

Svaret på den politiska kallelsen är framförallt en akt av syskonskap: man ger sig inte ut på banan bara för att lösa ett problem, utan man agerar för något gemensamt som rör de andra, och vill deras bästa, som om det vore ens eget. Att leva så gör att politikern kan lyssna på medborgarna på djupet, att de kan känna till behoven och resurserna; det hjälper politikern att förstå den egna stadens historia, att uppskatta det kulturella arvet, och att bit för bit finna sin sanna kallelse, nämligen stadens, och att se på den med säkerhet för att staka ut vägen.

Den politiska kärlekens uppgift är att skapa och bevara de förutsättningar som låter alla andra kärlekar blomma: de ungas kärlek som vill gifta sig och som behöver bostad och arbete; kärleken hos den som vill studera och som behöver skolor och böcker; kärleken hos den som ägnar sig åt sitt företag och som behöver vägar, järnvägar och särskilda regler. Politiken är därför kärlekarnas kärlek som i enhet samlar rikedomen hos personer och grupper i en gemensam bild, och låter var och en fritt förverkliga sin egen kallelse. Men gör det på så sätt att de samarbetar med varandra, och låter behoven möta resurserna, och frågorna möta svaren och hos alla ingjuta förtroende för varandra. Politiken kan jämföras med en blommas stjälk som uppehåller och ger näring åt den nya blomningen hos bladen i gemenskapen. […]